Intervju med Vian Delsoz från Kabul

2019-04-19

Hej Vian Delsoz,


Du befinner dig just nu i Kabul som är huvudstad i Afghanistan. Landet förknippas med krig, förföljelse, självmordsbomber och extremism. Hur har du egentligen hamnat där du är idag, vad är det som driver dig?

Jag var frivilligt familjehem åt en ungdom i Sverige som blev tvångsdeporterad. Gränspolisen kom in i mitt hem och tog honom ifrån oss. Han var en familjemedlem och helt plötsligt befann han sig i Afghanistan. Direkt då bestämde jag mig för att åka dit och träffa honom. Från första besöket i Afghanistan så stod jag att det fanns mycket jobb att göra här för att kunna hjälpa de som utvisas. Det som driver mig är att Sverige fortsätter att utvisa människor skulle bli krig som alla hjälporganisationer bönar och ber om att de ska sluta att göra äventyrsstig ministrarna i Afghanistan säger att att han vill få stopp på utvisningarna till Afghanistan. Sveriges regering och Migrationsverket ljuger och lurar människor som befinner sig under flykt istället för att ge dem skydd så skickar dem den till ännu värre situation än den De flydde ifrån förutom att starta detta projektet så ska hjälpa deporterade med arbete och boende så vill jag framför allt för att stoppa utvisningarna hit.


Med så mycket som behöver göras för att förbättra levnadsstandarden för människorna i landet, hur vet man vart man ska börja?

Det går inte att veta vart man ska börja egentligen man försöker från alla håll samtidigt. Boka möte med ministrar organisationer sända live på Facebook engagerar människor i Sverige och i Afghanistan och sedan bara hoppas att det ena leder till det andra. Det är väldigt svårt att planera något eftersom man är så beroende av kontakter i Afghanistan och så många andra apparater för att kunna genomföra någonting här i Afghanistan.


Vill du berätta lite mer om projekten som du driver idag och vad som är i planerna?

Projektet Boomerang innebär att de som deporteras som ingår i projektet ska bygga ett hus som de kan bo i och som framtida deporterade kan bo i så länge det behövs. Genom detta bygget ska de få en sysselsättning, ett arbete och lön. Min vision är att det ska bli självförsörjande och inte vara beroende av svenska frivilliga donationer. Att det inte klarar sig själv gör att de som utvisas mår ännu sämre och ser inget hopp om framtiden. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt får ett arbete eller utbildning och framförallt ett boende.


Vad behövs för att dessa planer ska gå i hamn?

Det som behövs är finansiering och goda kontakter både i Sverige och Afghanistan.


Många av våra följare vet säkert någon som har deporterats till Afghanistan. Vad möter dem när de kommer ner? Kan vi göra något för att hjälpa dem i sin nya situation?

Vad som möter deporterade när de landar i Kabul skiljer sig från gång till gång beroende på om en organisation möter upp dem, om de har någon familj eller vänner eller om de har något stöd från till exempel Sverige. Många har inget av det och blir därför lämnade ensamma på en flygplats i en stad de kanske aldrig har varit i. Inga pengar inget boende. Om de har beviljats ett stöd från IOM så får de hjälp med hotell i 2 veckor. Men sedan måste de klara sig helt själva. Förutom det praktiska så möts de av en chock för de hamnar i ett land som de ibland aldrig varit, i en stad som är så olik den de har bott i de senaste åren. De bär ofta redan på trauman som förstärks. Luften är dålig på grund av all förorening.


Hur ser situationen ut för kvinnor, barn och unga ut i landet?

Speciellt för Kvinnor och barn är det svårt att leva här. De har inte samma rättigheter som män. De diskrimineras och barn måste ofta arbeta från tidig ålder för att försörja familjen. Däremot så prioriterar man att flickorna i familjen går i skola och då hamnar arbetet och försäljningen på de unga barnen, pojkarna. Pojkar bli också ofta utnyttjade av män med makt. Sexuellt och psykiskt. Det blir tvingade att dansa på fester och klä sig som flickor, kallat "Bacha Bazi".


Du har valt att ensam åka till Kabul, är du rädd för något?

Jag är rädd för bomber explosioner och att någon ska kidnappa mig eller råna mig bara för att jag är på fel plats vid fel tid. Men mest är jag rädd för att det ska hända killarna något som är tvungna att vara kvar här. Flera har redan blivit hotade med kniv och rånade och även bevittnat en självmordsattack.


Och till sist, vad kan vi hemma i Sverige göra för att hjälpa till?

I Sverige kan vi fortsätta ifrågasätta Migrationsverket och regeringen hur de kan fortsätta utvisa människor till ett land i krig. Där dödssiffror är högre än i Syrien. Protestera emot att Migrationsverket inte lyssnar till alla hjälporganisationer som säger att vi måste stoppa utvisningarna och inte heller lyssnar till experter på Afghanistan och de som faktiskt bor i landet. För att hjälpa de som redan har utvisats så behövs mer information om situationen här. Det behövs pengar och goda kontakter med de hjälporganisationer som faktiskt hjälper deporterade. I Sverige kan vi bli bättre på att stötta ungdomar innan de blir utvisade.


Vill du vara med och stötta arbetet med att bygga upp ett säkert center för tvångsdeporterade ungdomar samt kvinnor och barn i Afghanistan?


Swish: 123 577 31 22

Bankgiro: 848-2481

Kontonummer: 8214-9, 964 142 872-8